Även om Michael Jackson aldrig varit min idol, så kan ingen ha
ungått att sjunga med i hans låtar som yngre. 
  Läste en text som fick mig att bli sugen på att skriva lite om honom:

Michael Jackson föddes in i en familj där kärleken till Gud
överskuggade kärleken till de enskilda familjemedlemmarna.
Det händer ofta i religiösa familjer så är väl inget ovanligt.
Men kanske var inte Jackson en så vanlig familj. Drivna av sin
far blev han och hans bröder Jackson Five, långt innan han
ens blivit tonåring.

Det var bara i sällskap med barn han kände sig bekväm. Denna
eviga Peter Pan i sitt Neverland. Jag är inte ett dugg förvånad, för
den unge Michael måste hans vuxna fans ha verkat sinnessjuka
om inte hotfulla. 
Alla han mötte ville ha pengar eller berömmelse. Pressen jagade
honom ständigt, och alla vansinniga rubriker.
  Det är inte p.g.a hans udda beteende vi läser så mycket om honom,
utan för musiken han skapade.

Jag tror inte ett ögonblick på pedofilhistorien. Jag ser bilden av
en rädd man, livrädd för världen. Köper barns vänskap med pengar
på samma sätt som ensamma barn köper vänner med godis.
  Att pedifilanklagelserna alla kommer från tiden innan han fått egna
barn är bevis nog. Sedan han fått egna barn behövde han inte lika
mycket uppmärksamhet från andra barn. Att han älskade sina barn
är det inget tvivel om. Han gjorde allt i sin makt för att skydda dem
från pressen.
Jag undrar bara vem som ska skydda barnen nu när Michael är borta.